skip to Main Content
Cable Car 1253728

Tekniska säkerheten och upplevda tryggheten – Två viktiga aspekter

Urbana linbanor innebär en rad fördelar. Tyst och effektivt går färden över hus, vatten och vägar utan att övrig trafik påverkas eller att boende blir störda av en utökad kollektivtrafik. För staden är det dessutom ett miljövänligt alternativ med bra transportekonomi. Men för att människor ska vilja resa med linbanan måste den kännas säker. Det gäller den tekniska säkerheten såväl som den upplevda tryggheten. Här ska vi titta lite närmare på detta.

Linbanor är inget nytt under solen. Den första i Europa byggdes redan på 1600-talet i den tyska staden Danzig. Från början användes de endast för att frakta gods med, men övergick ganska snart till att transportera människor med.
Sverige är inget stort land vad gäller linbanor och de flesta återfinns i fjällen. Men väl värt att berätta är att patentet på ett linbanesystem med två linor är ett svenskt patent från 1873 och att Sverige har haft världen längsta linbana (avsedd för malmtransporter) på 9,6 mil, mellan Kristineberg och Boden. En sektion på 13,6 km används än idag, dock endast för persontrafik och turiständamål. Den är fortfarande väldens längsta linbana för persontrafik.
Det har även funnits en urban linbana i Göteborg tidigare. Den gick från Liseberg till ”utsiktsplatsen” ovanför Götaplatsen och uppfördes till stadens 300-årsjubileum 1923.

Olika system på marknaden
Idag finns det flera tekniska linbanesystem på marknaden som kombinerar olika upplägg avseende antal kablar, kopplingssystem och körmönster. Det finns en, två och trekabliga linbanesystem – ju fler linor desto vindstabilare, kapacitetsstarkare och dyrare blir systemen.
– De flesta enklare linbanesystem har fasta gondoler som inte kan saktas in utan att hastigheten för alla andra gondoler på linan påverkas. De lite mer påkostade systemen bygger på ett hundraårigt patent med grepp, där gondoler kopplas loss från linan när de når stationerna och då kan föras ner till plattformen och stanna utan att gondolerna ute på linan påverkas negativt. Detta underlättar dessutom av- och påstigning, säger Per Bergström Jonsson, linbaneutredare på Trafikkontoret.
– Vissa linbanesystem bygger på att två gondoler rör sig i en pendelrörelse – fram och tillbaka mellan två stationer. Dessa går att köra fortare och stationerna kan byggas lite nättare trots att gondolerna är relativt stora. Dock blir turtätheten här låg och ofta även kapaciteten. Alternativet till dessa pendlande linbanor är cirkulära linbanor där många gondoler rör sig i en sluten bana. Göteborgs räkning tittar vi just nu på ett sådant system. Det vill säga ett trekabligt, cirkulerande system med cirka 30 gondoler och en maxfart på 22 km/h. Detta motsvarar en kapacitet på 2 200 passagerare i timmen i varje riktning.

Faktorer som ökar säkerheten
Det finns två viktiga faktorer som gör att linbanor är trygga att åka med. En är att de är helt separerade från övrig trafik, vilket minskar risken för olyckor. Det andra är att de är förarlösa vilket innebär att den ”mänskliga faktorn” inte påverkar säkerhetsaspekten.
– Det finns i nuläget ca 20 000 linbanor i världen. Det är ett väl beprövat system som dessutom är 100 procent säkert att färdas med, intygar Christof Albrecht, ingenjör i elektromekanik och linbanexpert från Österrike.
Statistik från Schweiz – som är det land som har flest linbaneanvändare i världen – visar att transporter med linbanor är det i särklass mest tillförlitliga system om man jämför med andra kollektivtrafiksystem. Att åka linbana är tre gånger säkrare än att åka spårvagn, buss eller tåg och hela 50 gånger säkrare än att åka bil.
– Säkerheten är stor och tekniken så pass beprövad och utvecklad under många år, att man aldrig riskerar att ramla ner eller att bli hängande i luften. Linbanan som eventuellt är aktuell för Göteborgs räkning är baserad att på ett trekabligt system, s.k. TDG (Tricable Detachable Gondola). Dessa drivs av ett fåtal motorer och säkerhetsstandarderna kräver att varje motor har en eller flera reservmotorer med oberoende energiförsörjning. Stannar en motor så finns det två till osv.

EU-regler gäller
När det gäller regler om linbanor så tillämpar Sverige en nationell hisslagstiftning. Dessutom finns det omfattande EU-lagstiftning som bland annat säger att det i varje linbanesystem ska finnas en reservdriftsanläggning med oberoende energiförsörjning.
– För Göteborgs räkning är huvudstrategin att vi vid mekaniska fel, med hjälp av reservmotorer ska kunna återföra gondolerna och passagerare till stationerna på ett snabbt och säkert sätt, säger Per Bergström Jonsson.
Christof Albrecht berättar vidare att i Österrike, där det finns många linbanor över tätbebyggelse gäller regeln att det ska vara en öppen korridor av 35 meter sidled under banan. Dels för att inte inverka för mycket på stadens arkitektur, men också med hänsyn till folks privatliv. Ingen vill ha insyn i sina hus och lägenheter. Höjden över eventuella hustak är på minst 25 meter. Dessutom görs alltid brandriskutredningar som kompletteras med säkerhetssystem. Likande regler kommer att tillämpas för Göteborg, om det blir aktuellt.

Att känna sig trygg på kvällen
Många gillar inte att åka kollektiv kvällstid, då det oftast är lite folk ute. Detta gäller självklart också för linburen kollektivtrafik.
– Här tittar vi på olika alternativ men vi tar också lärdom av hur man har gjort i andra städer, säger Per. Gondolerna kommer att vara utrustade med belysning, kommunikationsradio och kamera. Du är alltid sedd och hörd. Den regelbundna turtätheten (läs överkapacitet) gör att du troligtvis kommer kunna välja en egen ”vagn” om du vill åka själv eller i eget sällskap. Stationerna är alltid bemannade och kanske vi även har värdar som åker med enligt tidtabell, exempelvis varje kvart. Ja, det finns många tankar…

Om det stormar och blåser?
En stor fråga för såväl trafikutredare som göteborgare är hur det kommer att fungera med en linbana i blåsiga Göteborg? Kan man åka i alla väder, året runt? Och om man kan det, hur känns det då? Gungar det? Blir man åksjuk?
– När det gäller väder och vind så erbjuder även här det trekabliga systemet mest och bäst vindstabilitet. Det klarar av sidvind upp till 100 km/h, vilket motsvarar 27-28 m/s, dvs. stormstyrka. Sen om det är så många som frivilligt ger sig ut och upp i en linbana i storm är väl en annan fråga, men systemet och gondolerna klarar det och mer därtill. Systemet stängs dock alltid av när det åskar och blixtrar, säger Christof Albrecht.
På min fråga om varför t.ex. äggliftar och kabinbanor i skidområden oftast står stilla då det är blåsig, svarar Christof att det beror på att dessa system nästan alltid består av en eller två linor och därför inte är byggda för hård vind.

Vi ställer frågan vidare till Joachim Dejaco, chef för STA – Südtiroler Transportstrukturen AG.
(STA är ett av regionen Sydtirol ägd bolag som har som uppgift att utveckla, upphandla och delvis driva kollektivtrafik i regionen.)
I Bolzano kan det förekomma starka vindar, så vindkänslighet var en relevant fråga. Med det gamla tvåkabliga linbanesystemet kunde det vid kraftiga stormar hända att dragkabeln slog runt bärkabeln. Med vårt trekabliga system, som vi byggde 2009, har det problemet aldrig uppkommit. Linbanetrafiken har bara stoppats 1-2 gånger på 6 år, på grund av starka vindar. Generellt så är vi på STA väldigt nöjda med driftsäkerheten för den trekabliga linbanan.”

Om du blir åksjuk eller inte är högst personligt. Somliga klarar alla typer av transporter till sjöss, i luften och på land och att åka karusell. Medan andra blir åksjuka av bara tanken.
– Hur det egentligen känns och upplevs att åka trekablig linbana när det blåser rejält är det svårt att veta. Det finns tyvärr inget dokumenterat i nuläget. Vi har funderat på möjligheten att studera detta under verkliga förhållanden till exempel i Bolzano. Det systemet som finns där motsvarar det som Göteborg funderar på. Dessutom påminner vädret om vårt här på Västkusten, Det hade varit värdefull dokumentation för beslutfattare, säger Per Bergström Jonsson.


//Helen Stommel Olsson

 

*Storm kallas vinden både på land och till sjöss, när vindhastigheten är mellan 24,5 och 28,4 meter per sekund (m/s)

 

Back To Top
Sök